jensiv

Bokslut.

Vissa år är helt klart mer givande än andra. Om 2014 var dimmigt och segt så var 2015 bra mycket bättre - i alla fall för mig. I en annan ände var det nog inte så. 2015 blir ett år som skaver för den samtid vi lever i, som jag aldrig trodde att jag skulle behöva se.

 

2015 var året då det blev fulare att kalla någon för rasist än att vara det. Det var året då fascism blev rumsrent och ekonomiska rationaliteter på alla fronter kom att överkoda mänskliga rättigheter och värden. 2015 var året då till och med dagspressen normaliserade annanhetstänkandet och på allvar gör skillnad mellan oss och dem, mellan etniciteter, kön, klass etc. Det var året då gränser blev murar, då männsikor blev kollektiva grupper som kunde motas bort, året då människors misär och fattigdom tros kunna lagstiftas bort. 2015 blev året då kvinnor föll ännu mer i likvärdighet i och med Amnestys ratificering av prostitution som en laglig verksamhet (nej det skyddar inte kvinnor - det ökar exploatering och handel). Det var året då liberala fria nationer började diskutera pro-life... men menade pro-birth... intresset för hur barnet som har rätt till liv har rätt till ett drägligt liv är inte alls intressant. Inte heller gäller pro life för kvinnor i tredje världen. 2015 blev ett kallt år för mänskligheten, jag vågar knappast fantisera om vad som händer när männsikor slutar tillskriva varandra värde och bara vill sätta sig själv och sina rättigheter framför andras.

 

För egen del blev året på många vis bättre. Lugnare, mer lärorikt och upplyftande. Jag läste mycket, fick många goda skratt och samtal och fick se nya platser och uppleva det fina i att ge gott och få gott tillbaka. Karma är fint på så vis. Det finns förstås sorg och svåra stunder - det gör det alltid, liv är sådana. 2015 blev året då jag kunde inse min priviligierade situation och känna mig tacksam för den. Tacksam för att jag är glad utan saker, tacksam för att jag inte behöver delta i någon statusjakt eller prylhets eftersom det inte betyder något för mig och att det är helt okej att inte delta. Nöjd över att jag har goda krafter och bra människor i mitt liv, de som finns där för att de vill. Glad över att de som vill ha mitt sällskap är minst en handfull personer. Jag behöver inte jaga de som inte vill vara i mitt sällskap. I vår priviligierade ställning kan vi alla välja.  2015 blev året då jag insåg att jag inte är så himla "på allvar" - livet blev lättare då. Så för mig var det ett bra år... Om det nu bara inte var för allt det där andra...