jensiv

Funderar en del över det där med socialt och kulturellt kapital...hade diskussionen uppe med ett gäng studenter. Är det performance? Kan det ju knappast vara från början, men visst kan man spela sig fram till kapitalet, om man kan knäcka koden och hitta positionen. Det är väl något av en "american dream" - du kan bli vem du vill... och faktum är att det finns inga ursäkter (faktum=starkt ord...men i brist på annat). Det finns tar mig fan inga ursäkter, att inte bli, eller att inte åtminstone testa att bli det du vill. Visst; ansvar mot andra, praktiska hinder, rätt och fel, men till syvende och sist är det bara DU. Och du är inget offer, du väljer att vara ett offer. (offer=starkt ord ;) att välja att inget göra är också ett val. Möjligheten till motstånd finns alltid...Vad är det som hindar oss att spela ut allt vi kan, alla våra kompetenser, att våga visa oss? Andras blickar, gillande och accepterande? Vad är det i bilden av oss som alltid måste stämma, vad är det som gör att vi inte överkorsar, kastar oss ut i det okända, blir som de där vi ser upp till, de som aldrig verkar rädda?! Vem spelar vi? Varför spelar vi? och vad spelar det för roll?
Vad är det vi säger med vad vi gör, säger och agerar? Vad är det vi ser? Klädstil, tal, gångstil, väntillhörighet etc etc. Typisk Jennie-retorik, en massa frågor....retoriska frågor kanske.
Syns det på mig att jag älskar hårdrock och spenderar alldeles för mycket tid med meningslösa frågesporter, glögg och glass? Syns det att jag är fysisk stark, trots att jag är ganska liten? Förstår folk att jag tycker att heminredning är slöseri med tid? Förstår man att jag älskar texter och att jag alltid tänker i tvärt om termer? Vad ser jag ut att vara? Syns det att jag är mamma, märks det? Vilka roller spelar jag på ytan? Vilka roller spelar Du på ytan, vem tror de att Du är? Vilka markörer använder vi? symboler?
Hade en student här om dagen som kom in i salen, klockan 8 på morgonen och lassar upp på bordet; en cola, en kaffe, en snusdosa och ett cigarettpaket...låtsades inte om det...men reflekterade direkt - vad vill han säga? Varför dessa attiraljer på en lektion? En fellow-doktorand som på seminariet lassar upp iPod, Iphone och Ipad på bordet - vad vill han säga? Jag är tekniknörd? Apple har kräkts över mig? Min fru jobbar för Macstore? Jag vet inte vad jag gör? Symboler för socialt, kulturellt eller ekonomiskt kapital... Varför objekt? Varför är en väska för 3000 mer symboliskt attraktiv än en för 300? Jo, jag vet varför...rikedom, framgång, attraktivt..men ändå. Som band t-shirts, märkeskläder, fotbollslag, bomberjackor, buffalos, hoodies etc...vill vi bli lästa och höra till, kategoriseras vid blotta åsynen? Tja kanske, och då kan vi spela vem vil vill!

inga bilder - fel dator...
Ord.. känns som om jag landar ofta där. Är rätt grymt förtjust i ord - det kanske alla är?! Tänker alla människor på ord? Att de är användbara, meningslösa, kul, fel, perfekta, heltäckande, missvisande etcetc. Märker att jag dras med ord i perioder, den här veckan har jag överanvänta ordet; skevar...ett oväntat användbar ord. Något som skevar; gnisslar mot något annat, det stämmer inte riktigt överens - just nu är det mycker som skevar, åt alla håll...men ändå är det mesta rätt bra. Vaknar med ord som jag tuggar om och om igen - ofte engelska... älskar ordet jettisoning - tog ett tag innan jag tog mig för att slå upp det. Betyder; att förkasta, som i att kasta av något från et jetplan...gick och sög på desubjugated i flera veckor, tänkte det kunde vara bra att ha - det kunde det! Peter tuggar och suger också på ord..alltså han suger på ord... lyssnar på P1, hör ett ord och sen testar han det.. det behöver definitivt inte betyda att han har greppat ordet - han kör mer hej vilt..."jag känner mig lite monolitisk idag" bra det ... skönt att känna sig i ett stycke - jobbigt att vara splittrad, sen fixade han en monolitisk pyttipanna och undrade om det var något monolitiskt på tv eller om han skulle vara monolitisk och ta en promenad...funkar tills frun har fått nog och talar om vad monolitiskt betyder. Vill man fortfarande testa så fortsätter man kolla P1 efter nya ord; sublimera och schauvinism - så jag har ätit sublimerad pasta carbonara...hoppas att det var något trevligt som sublimerades så att det inte var någon ångestriden pasta vi åt... har också hört en sublimerad projekt idé och sublimerat ett par skor...det svåraste var det sista. Idag fick jag frågan om jag inte befann mig i ett kalejdoskopiskt tillstånd... Alltså min man är en ytterst intelligent person...jag tycker att humor är ett tecken på intelligens...
Orden bär, såklart i språkets bärande form, men det är ändå orden som beståndsdelar som är grejen...vilka ord man väljer är betydelsefullt - menar att vissa tillfällen väljer vi grymt medvetet, andra mindre medvetet och ibland omedvetet - en del väljer kanske alltid omedvetet - men ibland är nog bara reptilhjärnan påkopplad. Ibland drabbas jag av specialgrejer när jag skriver...som det där med att tappa kontrollen över isärskrivningarna och helt plötsligt inte veta..eller när man skriver mycket på engelska och plötsligt inte ha en aning om det ska vara e eller a...eller hangups; som de där tre punkterna...eller förkärleken för världens bästa tecken; semikolonet... mmm semikolon - tecknet som är lite så där ambivalent och inte vet om det är särskiljande eller förberedande. Det finns avhandlingar om semikolonets bruk i tysk litteratur under romantiken...fullt förståeligt, semikolonet förtjänar en avhandling, utan det skulle vi inte kunna blinka till varandra....;) Min senaste hangup är ihopskrivningar...alltså hejhej eller nya ord som; omjagintevilldetdå. Först var det ren lathet eftersom mellanslaget på min dator hade fått tuppjuck, sen blev det mest för att markera lite stress, upprördhet eller ngt annat som bara är uppenbart för mig; vilket ju är toppen om man tänker sig att språket som kommunikationsmedel!  Blandningar av engelska och svenska är en annan grej, har jag npg gjort länge - men ännu mer det senaste när jag läser mkt på engelska; ibland passar engelska ord och uttryck helt enkelt bättre...och just nu är det procrastinating på hög nivå...jag borde läsa Nietzshe..