jensiv

Nu när jag vet att Facebook använder mig på samma sätt som jag använder Facebook...

alltså Fb kalibrerar var jag befinner mig, med vem, när och vad jag brukar gilla och pyssla med - för att kunna sammanföra mig med liksinnade, eller kanske framför allt skräddarsy rätt reklam... alltså får jag inte samma reklam som du i högermarginalen på min facebooksida. Har varit lite extra uppmärksam på den där marginalen - vad är det Facebook vill hjälpa till att prångla på mig? Bröllopsklänningar, bantningsmedel, läxhjälp, nappar, smink, klänningar, gå ner i viktprogram, dieter, plastikkirurgi, skor, vin, utbildning till undersköterska, salvor för bebisar, barnvagnar och 'bo pirsvärt i Nödinge'... alltså jag gillar ju Facebook en massa, men Facebook har kalibrerat så in i helsikes fel... alltså bo i nödinge? har aldrig försökt mig på en diet i mitt liv och varit gift i 20 år... skulle se asdumt ut nr jag knuffar 17 och 18 åringen i barnvagn och nån jädra salva blir det därmed inte heller tal om...eller tror Facebook att jag har barnbarn kanske? Kanske den där marginalen med reklam istället säger något om vad som förväntas av en kvinna i min ålder och då blir det intressant på riktigt...Facebook känner inte mig, men den/det TROR att den/det vad jag vill ha/vill vara. Jag vill vara snygg och smal och hitta mannen i mitt liv, skaffa barn och flytta till Nödinge... omg. Facebook is so dated...Så en kvinna i min ålder - varför förväntas hon vilja vara snygg och smal? för att hon är 'på väg utför'? Skulle kunna fundera över vad jag tycker om det...men det har jag redan gjort - klart alla vill väl se bra ut..men måste man vara smal för att vara snygg? kroppsstorlek som maktordning? yes - jag tror att det är ytterst relevant. Smala snygga och långa människor får tydligen högre lön. En del tycker att det är lite läskigt med detta reverserade övervakande - det räcker inte att vi får möjlighet att övervaka varandra, utan vi skall övervakas också... men ärligt talat - vad fasen bryr jag mig egentligen om att Facebook vet att jag brukar befinna mig i närheten av Grönsakstorget? Om jag inte borde befinna mig i närheten av Grönsakstorget kanske jag iofs inte skulle tycka att det var så kul, men jag har rent mjöl i påsen vid just Grönsakstorget eftersom jag råkar jobba precis där och snarast blir tacksam för tips på schyssta restauranger i närheten - vilket jag inte får - jag får reklam om bantning - med mitt BMI på typ 12 så är jag ju tacksam som fan för det... och om jag någon gång skulle försvinna spårlöst så är det ju fint om Facebook kan hjälpa till att hitta mig igen, i närheten av Grönsakstorget eller nån annan stans.

Tror det var Bono som sa på en konsert vid Slainé castle: 'communication; not a dirty word - talk to each other'... i samband med låten 'sometimes you can't make it on your own' som han skrev till sin pappa... och nä - it's not a dirty word. Men fasen vad många kanaler för kommunikation det finns. Man kan prata, chatta, msn:a, whassupa, wordfeuda, facebooka, maila,  twittra, blogga, ringa, skriva brev, faxa, skajpa (skypea blir too weird) och ändå är det så svårt. (Bono sa vi ett annat tillfälle också *compromise; not a dirty word* man kan ju undra om han sorterat ut just de där två som inte dirty och alla andra som dirty eller om han bara vill understryka just dessa två - inte så tokigt i vilket fall som helst.) I alla fall, kanalerna för kommunikation blir bara fler och fler, vilket jag tänker är rätt bra..alla är inte bäst på att prata, en del av oss behöver lite tid på oss att formulera våra tankar innan vi kommunicerar - möjligheten att skriva för kommunikation är då lite fin - och med detta menar jag inte att jag inte vill kommunicera eye to eye - för det vill jag förstås.... men jag gillar alla de alternativa vägarna så himla mycket....Problemet med skriftlig kommunikation är förstås att det är svårt att kontrollera hur mottagaren reagerar och responderar... ironi och mellanradernagrejer kan försvinna totalt bland orden.   FUnderar lite på logocentrismen och om den kanske blev lite död...alltså det talade ordets företräde framför det skrivna... har de bytt plats? Det var väl Derrida och grabbarna som diskuterade det...och kanske på 60-70 talet att logocentrismen hade sin grej...men nu då? Tänker t.ex ett avtal som nte är ett avtal innan man skrivit under...alltså de muntliga avtalen gäller väl också, men har inte samma juridiska kraft som de skriftliga. Funderar på i vilka sammanhang det talade ordet har större kraft, verkan och relevans än det skrivna...politiska debatter? kärleksyttran? är det de performativa yttrandena som har företräde? Härmed döper jag dig? Kom in? Du är godkänd...eller är det orden i debatt? Och de skrivna ordens kraft att stanna kvar...och det är väl kanske här grabbarna Derrida with friends kammar in sina poänger...de talade ordet som har relevans just i ögonblicket och inte lämnar några andra tolkningar - det är direkt, här och nu sänt och mottaget - det skrivan ordet blir allt mer ett spår ju längre tiden går..nya tolkningar, omtolkningar och intertextualitet over and over again...det är väl därför vissa tror att Adam och Eva var två fysiska personer i en fantastisk trädgård med ett magiskt äpple och en talande orm - och en del andra tror att det hele representerar mänskligheten med man och kvinna i en oproblematisk tillvaro som blev problematisk när man började ägna sig åt vetenskapande och övergav en blind tro på gud... well - det där var ett sidospår...men i alla fall två korta, av många tolkningar av en text.    

Det finns de som menar att internet och de sociala medierna har ökat avståndet och isolerar folk framför sina datorer - det har jag lite svårt att förstå...för ett litet antal individer kanske det är så...men jag tror att den sociala mobilitetn snarare har ökat - och att många som förut varit socialt isolerade och saknat möjligheter att kommunicera med kända och okända nu har fått den möjligheten. Ett exempel är väl alla par som träffats via nätet, antingen på sociala communities, eller via nätdejting - eller de möjligheter jag själv hade med sonen på andra sidan jorden och den vardagliga kontakten som möjliggjordes av skype, mail och facebook. Hörde ett radioprat om vänskap i Facebooktider på radio häromdagen (ja jag vet det är ett ö-uttryck för tiden från i dag och ett par år tillbaka i tiden - det var inte igår, som häromdagen syftar till i resten av världen) de menade att innebörden av ordet vän har förändrats i och med att man kan ha 300 vänner på facebook varav man kanske egentligen känner 50... men vaddå? har man en typ av vänskapshierarki? var går gränsen för vem som är ens vän? är inte chanserna att någon skall bli en vän, eller fortsätta vara ens vän  högre om man faktiskt har möjligheten att hålla kontakt? Säg till exempel att jag levde för 50 år sedan och min bästa vän flyttade till Malmö... då kanske vi skulle hålla kontakt via brev... ibland någon gång kanske eventuellt och sen ett jukort till påsk och sen så småningom ingenting...eller någon som man gillar lite sådär för att det verkar vara en kul typ...är inte oddsen högre att man skall hålla kontakten, eller ha någon typ av utbyte om man har möjligheten att ta reda på mer om personen i fråga...vad hen gillar, ogillar tänker och tycker? Kanske är det ett differentierande av vänner - eller möjliga vänner - jag vet inte...varför gradera och sortera? en vän är en vän och du vet förmodligen vad ni har varandra till just du och din vän... Apropå vänner och communities så bokade jag för ett tag sedan en helg tillsammans med en vän - via quizkampen...ah alltså vi bestämde i chatfunktionen att hon ska komma till mig - hon bor i Stockholm och sns har sannerligen förenklat att hålla vår vänskap vid liv - vi kan liksom leka med varandra varje dag fastän hon befinner sig 50 mil bort!

 

Nåt kom ikapp...

Det blev lite mycket...så när Ralf Gyllenhammar skriker om bed on fire och sömnlösa nätter så tänker jag att han nog är lite vidbränd i kanterna...för jag kan relatera till det där- try to sleep in a bed on fire... once again the night has fallen, hard thoughts keep on crawling ly awake desperate yawning  - soon it's here that  bloody morning I don't like to be frustrated, i don't want to be sedated - who's gonna be my saviour, wonder if I´ll ever make it...Undrar om Raffe också har fått för sig att doktorera? Äh... jag vet att bed on fire är konnterat med nåt helt annat snurrande och vridande - men för mig blir texten nåt annat sådeså och jag tyckte det var rätt träffsäkert...

Jag sover inte - alltså inte lite sådär somna sent och vakna tidigt, snarare inte sova alls - man blir knäpp av det - stingslig, gråtig, dum, skakig, ful och blä... tappar kontrollen över saker och ting, vissa dagar tänker jag att köra bil eller ta ett glas vin vore livsfarligt...så jag låter bli - i alla fall samtidigt...så vad fattas sivenbring? Säg det....kanske någon med ett jävla tålamod och en djup kärlek till yours truly skulle ha möjlighet att hjälpa mig pin-pointa det där... det är förmodligen lite av varje och allt på en gång och jag orkar inte prata länge nog för att hitta hönan eller ägget... Ett avhandlingsarbete i tillfällig gungning, lokal vantrivsel, nära och kära som plötsligt blir sjuka,  längtan efter avlägsna vänner, vilsenhet, DAFGU-migrering, kronisk inflammation och känslan av inte passa in och höra hemma...Skulle väl inte säga att jag ligger vaken och funderar ut en massa smarta eller osmarta lösnngar och idéer - jag ligger bara där... och undrar vad fan jag inte sover för... lyssnar på radio, läser, lyssnar på ljudböcker - kan ju tänka att jag får dubbelt så mycket tid än alla andra... synd bara att alla andra är upptagna med att sova - annars kunde man ju hittat på nåt...har tillslut bestämt mig för att testa det där med seering i alla fall - även om inte ralf vill vara sedated så kan jag tänka mig lite hjälp på traven ett tag. Pratade med en kompis som sa att hon har en massa skojiga eller bra tabletter hemma - från Spanien och att jag kunde få av henne för att kunna sova lite... alltså, nu är jag ju lite fobisk mot medicin...ibland känns panodil som knark, jag vaccinerar mig inte och äter inte penicillin om de inte tvånsmedicinerar mig förstås - som tur är blir jag aldrig sjuk - jag är bara allmänt krokig i största allmänhet varje dag... så att äta obskyra spanska tabletter var inget alternativ... Ska till tant doktorn på måndag, risken är att hon säger - ta det lugnt, dra ner på kraven och gå hem och sov... det där vet jag ju redan, inget skulle stressa mig mer än just det rådet - knäppt...fattar inte varför jag går till läkare...hej jag kan inte sova- svar: ta det lugnt, vila och gå och lägg dig...Jag har ont i ryggen-svar: ta det lugnt, träna och gå och lägg dig, Jag har brutit foten: okej ta det lugnt gipsa och gå och lägg dig... tur att man inte är sjuk...bara trött och vill vila och gå och lägga mig - hoppas på något som kan hjälpa mig med det...