jensiv

Citatet i titeln kommer från författaren Herling, som internerade i Gulag under WW2. I mitt nuvarande arbete används Förintelsen som både mål, objekt, utgångspunkt och kuliss för att förstå mänskliga skeenden och vilka förhållanden människor agerar omänskligt. Det kan ibland vara svårt att se om Förintlesen är satt i centrum eller om den hela tiden utgör referensramen - för att den faktiskt är rätt så väldomkuemterad och så obeskrivligt omfattande - och att det innehåller såväl outforskade aspekter och seglivade myter och idéer.

 

För att förstå Förintelsen och människors ageranden behövs objekt/verktyg att tänka med. För mig är de verktygen dels historiografiska, dels socialpsykologiska. Vi behöver förstå både historieskrivning och mänsklig socialisering och pyskologi för att förstå vad som hände - och att det faktiskt kan hända igen. Att sätta Förintelsen i relation till andra skeenden kan hjälpa - kolonialiseringen av Amerika och Afrika respektive Indien kan t.ex. hjälpa till att förstå Hitlers idé om att inta (Kolonialisera) Polen och  Ukraina för att utvidga levnadsutrymmet för den ariska rasen genom att utnyttja "Europas kornbodar" i Öst. Det gäller då att också förstå Hitler och den nationalsocialistiska idén om ekologisk socialdarwinism, om jord och levnadsrum som den starkes rätt. Politik var i detta perspektiv inget annat än biologi. Därtill Hitlers incitament att skapa en värld av raser genom etnopluralism (som idag förordas av exempelvis SD) snarare än en värld av stater. Det är så att säga en nyckel för att t.ex. förstå varför Hitler la så mycket resursr på den slutgiltiga lösningen och inte enbart fokuserade på fullfronts krig  de båda var så att säga en en del av en helhet som inte enbart handlade om gränser. Om Tyskland och det tyska ariska folket och gemenskapen (volksgenosse) då vore självförsörjande och stark som härskande ras vor de just detta - det som Hitler och han anhang faktiskt menade att de var - en noblare ras.En nobel ras som genom noggrann förfining och förädling kunde göras ännu noblare om bara de dåliga elementen försvann. Skadade, míndre nobla och skadliga element... ur en ekologisk synpunkt är det så det fungerar. Socialdarwinismen var ju t.ex. också den stora grejen för Pekka-Erik Auvinen som sköt ihjäl sina lärare och klasskompisar i Jokelaskolan i Finland 2007. 

 

Förekommande och långtgående idéer om att förflytta de mest skadlig elementen - judarna till (förstås Palestina och) till Madagaskar förekom, och femtusen förflyttades 1936 som en "förtrupp".  Att göra förhållandena så usla för judarna så att de själva valde förflyttning var också en inledande strategi som har med ekologisk politik att göra. Sådana lösningar visade sig dock inte tillräckliga- inte heller gick de tillräckligt snabbt eller gav tillräckligt goda resultat - varpå mer effektiva åtgärder förordas. Rensning kräver alienering och åtskiljande separation (något som sedan återuprepas för hutsier i Rwanda, bosniaker i Bosnien och Rohingyer i Burma etc... t.ex.). Här går också den ekologiska logiken in i lebensraum - och det utrymme som judarna innehar i öst. Om judarna försvinner blir det en hel del utrymme och odlingsbar mark kvar åt de som ansågs förtjäna den genom sin rasmässiga överlägsenhet. Det går liskom inte att bortse från att det finns någon äcklig rationell effektivitet i att fokusera på en urskiljbar grupp människor och förflytta/exterminera dem. 

 

Som den politiska filosofen Hannah Arendt skrev så -  Är det endast med statslösa människor man kan göra vad man vill - att ta ifrån människan det som gör henne till ett rättssubjekt är det första steget mot total dominans. Genom dubbel ockupation av Polen 1939, tyskarna från väst, ryssarna från öst, kunde judar göras statslösa (och Tyskarna förbereda för att sedermera anfalla Ryssland 1941). Att just medborgarskap och statstillhörighet spelar roll bevisas av hur judar överlevde förintelsen. I stater som behöll sin suveränitet och sitt byråkratiska/politiska självstyre -  klarade sig majoriteten av judar så som de gjorde i t.ex. Danmark och Frankrike där behöll sitt judarna medborgarskap och staten sitt incitament för att till viss del beskydda dem. Från Grekland å andra sidan och från Greklands näst största stad Thessaloniki som ockuperades av tyskland 1941, varvid statstillhörigheten uppluckrades - deporterades omkring 44 000 judar till Auschwitz under ett par månader 1943.  Detta kan relateras till samtidens romer och deras statslöshet som gör att de kan behandlas lite hursomhelst, ingen stat har någon anledning att ta sig an dem och deras rättigheter är oklara.

 

Därtill kunde skuld och ansvar för tidigare oförrätter motivera ett uteslutande - allt i ett dehumaniserande syfte - inte helt olikt samtidens idéer och generaliserande om muslimer i västvärlden. Placerandet av judar i ghetton var en effektiv urskiljningspraktik som bidrog till dehumanisering. Kriminalisering av samröre med eller hjälp till judar i Polen bidrog förstås till icke-judars möjlighet och vilja att försöka göra något motstånd. 

 

I motsats till den allmänna uppfattningen att judar framför allt deporterades och dödades i koncentrationsläger - sköts de flesta judar på Östfronten i byar, skogar och på massavrättningsplatser, av den för uppgiten outbildade polisbataljoner. Att koncentrationslägret Auschwitz får utgöra symbol och representations för Förintelsen är inte i sig fel - men kan paradoxalt nog rikta blickarna bort från det totala skeendet som Förintelsen utgjorde. De flesta judar som mördades under Förintelsen var redan döda när massavrättningarna i Auschwitz inleddes. Att förlägga hela representationen för Förintelsen till en plats gör också att vi kan tänka bort många människors handlande och göra hela katastrofen mer förståelig, maskinell och teknisk än vad tanken på att skjuta små barn i huvudet vid kanten av en grop kan göra. Auschwits grindar murar och portar kan ge oss illusionen att ondskan kan hållas kvar inom dess gränser som Timothy Snyder skriver i Den svarta jorden. Förintelsen som historia och varning. Konscentrationsläger och dödsläger är i huvudsak två skilda saker, koncentrationsläger var ursprungliga uppsamlingsplatser, arbetläger eller straffarbetsläger  för politiska motståndare - där t.ex. tyska socialdemokrater kunde koncentreras och användas för riktes bästa - många av dessa omvandlades förstås till dödsläger - som Majdanek t.ex.. Andra läger som Auschwitz och Treblinka var rena dödsläger. Skjutningar på plats ersattes av gasbilar och slutligen av platser där det experimenterades med cyklon B och Cyanid för att finna det mest effektivt dödande medlet. Förintelsen var ingen smidigt organiserad dödsaktion, den planerades och utfördes ad hoc, oh eskalerade allt eftersom, oftast utan att nästa steg i planen var helt färdig.Treblinka byggdes nordöst om Warszawa och sattes i bruk 1942, runt 800.000 judar transporterades dit, framförallt från västra Polen, men också från t.ex. forna Jugoslavien och Grekland. I gadkamrarna användes koloxid från dieselmotorer - vilket inte var särskilt effektivt. RUnt 300.000 människor mördades under de första tre månaderna och begravdes i grunda massgravar. När det sedermera började regna, steg grundvattnet och liken i gravarna steg med vattnets hjälp upp ur marken. det är anledningen till att krematorieungnar byggs. Treblinka stängs  redan 1943, ett år efter att det tagits i bruk - av ingen annan anledning än att the mission was completed.

 

Men som sagt- när förintelselägren körde igång att producera död, var de flesta judar redan döda. Fredlöshet och massavrättningar pågick redan i krigets början. Vanliga män utförde massmord som deltager i olika bataljoner. Om dessa kan vi lära mer genom narrativ och vittnesmål i olika verk eller analyser. Bl.a. Harald Welzers "Gärningsmän, hur helt vanliga människor blir massmördare" som tar sin utgångspunkt i poolisbataljon 45. Eller Christopher Brownings Helt vanliga män, reservpolisbataljon 101 och den slutgiltiga lösningen i Polen. meningen med att läsa är förstås att försöka  förstå att det kunde ske och hur vi kan förstå att det KAN ske igen? Det är så lätt att säga att "jag skulle inte gå med på det" eller "jag skulle reagerat - gjort motstånd" - men faktum är att väldigt få människor reagerade eller gjorde motstånd, varken mot de större processerna eller mot att delta i förnedrandet eller mördandet.I krig och omänskliga förhållanden blir moraliska kompasser och normativ etik omkullkastad och förskjuten och i totala institutioner som ett militärt förband under tyranniskt styre blir var och en den andres Gestapo.

 

Många studier och försök har gjorts att förstå de avgörande punkterna och vad det är i människans tanke och sinne som gör att det faktiskt kan ske. Min kloka kollega som arbetat många år inom fältet och som är rätt skicklig på att få andra att förstå säger att "vi kan lära oss mycket OM offren men det är förövarna vi kan lära oss AV". Offren är borta - förövarna fanns/finns kvar och genom deras berättelser och vittnesmål kan vi försöka förstå. Då behöver vi objekt att tänka med - berättelser är i all ära viktiga som berättelser men i ljuset av många berättelser kan vi med teroin som verktyg börja utkristallisera vad det är som är avgörande punkter. Socialpsykologiska utgångspunkter fungerar bra i förösk att förstå. Dessa tar sin utgångspunkt i hur männsikor i sociala sammanhang och reaktioner inverkar på varandras möjligheter att agera.  Om en använder t.ex. Erving Goffmans begrepp "totala institutioner" - så är det ett bra begrepp för att förklara grupperinarna som sådana och det uppdrag de har. Totala institutioner är hos Goffman inte nödvändigtvis institutionella byggnader, utan sociala, kulturella och politiska institutioner där regler och koder är totala. SÅ som de är i fängelser och i militären. Genom att reglerna är hårda och att det finns tydliga straff för att sidsteppa regler och normer kan institutionerna betecknas som totala - de ger inget egentligt utrymme för autonomi. Bärandet av uniform är en viktig rekvisita i skapandet av totala institutioner- uniformen gör individen till i första hand en representant för institutionen - inte till en individ. Det skapar rolldistans - du är inte du - du är din roll och din uppgift - Att representera en institution innbär att du inte görs ansvarig - det du gör inom institutionens regelverk görs av institutionen - när du steppar utanför institutionens regelverk gör du det som individ. Det är därför extremt viktigt att förhålla sig inom ramverket i en total institution. Avhumanisering genom uniformen och institutionen går då också att överföra på dem som är målgrupp för den totala institutionen. I det här fallet handlar det om "de andra" - främst om judarna, men också om de "vanföra", de psykiskt sjuka, de invalidiserade, romerna och de oönskade sjuka. Avklädandet av dessa gjorde dem uniforma och lika -som nakna blev de avidentifierade och avhumaniserade, inte bara inför dem som hade som målrättad uppgift att avrätta dem, utan också inför varandra.  Som sagt, det är lätt att tänka att "jag skulle aldrig kunna" - men förmodligen skulle också Du kunna. Det finns gott om exempel på hur deltagare getts möjlighet att avstå från mördandet, men avstått från att avstå. Förklaringen kan sökas i de handlingsmöjligheter och konsekvenser som situationen ger. Vad blir konsekvensen av att avstå? Vilken roll får den som avstår i en uniform grupp? Där i finns en social konsekvens som är svår att välja. Det finns också exempel på hur individer försökt finna nya moraliska kompasser och argument  så som när två individer väljer att samarbeta - en av männen skjuter bara barn, medan den andre enbart skjuter deras mammor. Mammorna kommer ändå inte att vilja leva utan sina barn och barnen kan inte överleva utan sina mammor - den enas etiska kompass och ansvar motiveras va den andres och vice versa - ingen av dem är den ondaste.

 

Detta är bara en kort analys av hur socialpsykologiska mekanismer kan förklara men också användas för att få männsikor att genomföra otänkbara handlingar. Jag är av den fasta övertygelsen att inga människor föds onda. Vi ställs inför villkor i våra uppväxter och möten med omvärlden och inför avgörande val och ibland har våra val ett begränsat antal handlingsmöjligheter. Jag tror också att vi behöver förstå val och handlingsmöjligheter för att kunna motverka att onda handlingar blir konsekvensen. Vi behöver lära oss AV gärningsmännen.