jensiv

är väldigt intresserad av ord - nä - jag är inte jättepratsam i alla lägen - men man kan faktiskt gilla ord ändå. Har ju pluggat en del om ord...litteraturkunskap, tolkningslära och textanalys - kan göra att man blir lite jobbig ;-) Är världsbäst på att märka ord och hitta nyanser... satt med en vän (skolad i samma anda) i går kväll och vi lyckades reta upp oss (kanske inte riktigt retade upp oss - men det förbryllade oss i sammanhanget) över bruket av ordet suprisingly och dess innebörd - alltså ett ord i en artikel på 14 sidor... och vi hade båda reagerat över att ordet  - en hedge - hamnade just där - och vad det gjorde med kontexten för hela artikeln... (det måste vara diskurspsykologin Catarina).
Är också väldigt förtjust i liknelser och metaforer... där är ju som sagt maken världsmästare (ofrivillig sådan) - När vi andra är så mörbultade att vi känner oss som överkörda av en stridsvagn - känner han sig påsatt av en stridsvagn (och hör inte att det låter lite tokigt) När Peter tycker att något är enkelt - är det som att stjäla bebisar av småbarn, han ropar inte hej förrän björnen är skjuten och ibland är han stel som en cocosnöt... det där sista är i princip allmänt vedertaget vid det här laget - älskar det uttrycket - det är väldigt målande... och jag känner mig rätt ofta stel som just en cocosnöt.
Med tanke på den här vurmen för olika ord och dessa användning för att måla med språket skulle man kunna tänka sig att jag gillar poesi...feeeeel - jättefel!!! När jag hör poesi reciteras får jag alltid en kejsarens nya kläder- känsla... alltså är det bara jag som hör att det där låter helt sjukt?!? som om någon skrivit ner ett gäng pretentiösa ord på papparslappar och lagt dm i en burk för att sedan pussla ihop dem slumpmässigt- klart att jag fattar att det inte är så det går till - och det ligger med all säkerhet en hel del möda och ansträngning bakom ordvalen butttt; Jag har inte fattat grejen ALLS!!! meeen - det räcker att någon tonsätter eländet för att jag helt plötsligt skall börja tycka att det är helshysst! Är total sucker för låttexter!!! och de fastnar efter två lyssningar (visar sig att dottern och sonen har samma tvivelaktiga talang). Det får jättegärna vara lite underfundigt eller dubbeltydigt - målande meatforiskt, kan bli helt betagen i en låt - inte bara för musiken - nä det är ofta texten som fångar mig. Trillade dit rätt rejält på Lars Winnerbäck för ett par månader sedan - lever med honom i öronen hela tiden just nu - hittar den ena låten efter den andra som jag inte kan fatta hur jag lyckats missa. Är impad av effektiviteten i hur han använder orden... tja - så tänker jag
 Exempel:
"jag hugger i sten, men jag tror att jag sakta börjar se en kontur, några armar och ben, jag jobbar mig inåt så jag ser en figur"... metaforen hugger i sten betyder ju att nåt är rätt meningslöst... men det blir inte riktigt kontentan i formuleringen.  har lyckats få med mig dottern i vurmen (men någon Håkan Hellström status blir det aldrig i den flickans ögon) och lurat med henne och hennes kompis  + kompisen mamma till Lisebershallen och turnépremiären i oktober - även jag kan jobba rätt effektivt... (nu var det bara de där Eddie izzard biljetterna till mig och brorsan också...hmmm)