jensiv

Jag har räknat...om fem veckor kan jag börja jobba! Jo jag vet, det är ett lyxproblem och jag har slitit ut spåret..men det finns gränser för hur ledig man får vara...jag kanske raljerar en del över det, men det gör mig beklämd. Snart en vecka sedan operationen, och jag kan fan inte springa ännu..jag kan knappt gå...det KAN hända att doktorn sa 'Du är idrottsaktiv om ca 2 månader' - men jag tänkte...'rätt snart alltså, typ nästa vecka.' Det här med funktionshinder är inte min grej...tänk om man om någon anledning skulle bli funktionsnedsatt och förtidspensionär...? Nu kan man ju knappast det nu för tiden...har man fått en hjärntumör kan man gå till jobbet - eller skaffa ett annat jobb - typ räkskalare. När man är ledig ska man njuta... av vaddå?? tystnaden? (jag har skator, grannar, tonårsbarn; you name it)

PÅ mitt skrivbord ligger Vithetens hegemoni, Punishing the poor och The politics of life itself - jag tänker böörja jobba lite med dem...för jag har ta mig fan inte ett rats ass att sysselsätta mig med!

Vi har en semifamilj...jag har tänkt på det ett tag...men vi har en familj som är helt om halvt insnårad/ihopväxt med vår. Hon är min, han är Peters, han är min och hon är peters också -  och barnen är varandras och våra och allas...det är de där som kan trilla in vilken tid som helst på dygnet i värsta 'come as you are' tillståndet, de som man alltid vet ställer upp med händer, ord och närvaro och som man skulle släppa allt för, alla tider på dygnet. Det gör oss inte livegna - eftersom vi också är så olika. Det är tryggt att ha en sån familj; när ens egen grundfamilj tycker att man klarar sig själv....och så gör man inte det... I alla fall; hon är så lik peter ibland, (det kan hända att han och jag är mer lika;) det är känslomässig intelligens och en självkänsla blandad med självklarhet som syns på utsidan. Där emot orden... de kommer också självklart...men fel...men det märks knappast för det är så självklart... Som när hon säger åt mig tt ta en efterbliven resa...det är en restresa, en efterbliven resa är en resa som blivt över - efter att de andra tagtit slut...eller när han skall prata med en parkerinsvakt/P-lisa om hur länge miljöbilsparkeringstillståndet räcker och kallar honom för puttifrånKalle... det skulle kunna gå obemärkt förbi; för att det låter så satans självklart... eller när vi psykologiserar och hon hävdar att 'det är nog lättare att nobba än att bli en noob.' Och Peter försöker förklara för dottern och hennes kompis varför de inte fick åka med pojkvännerna till Marstrand; Om man har en kompis som har ett bageri, så kanske man har gjort egna muffins hemma som man tycker är goda med glasyr på, så åker man till skogen med en kompis som har ett bageri så kanske han redan har med sig muffins, eller surdegsbröd, eller så tycker man inte om muffins, och så har han bara surdegsbröd...(det ska vara en variant av: man tar inte med sig bullarna till bageriet eller nåt...jag är tveksam om tjejerna fattade sensmoralen)

Tänkte på igår när delar av den utökade familjen trillade in vid tiotiden på kaffe och kaka (ingen muffins)...vilka knäppa samtal man kan ha..att man egentligen inte pratar om någonting - det är bara putter, eller är det det som är socialt smörjmedel? är det sånt man talar om när man minglar; sånthär:

* Om man stöter på en krokodil, ska man köra in fingrarna i näsborrarna på den...det står så i panikböckerna...men vad gör man sen? Ska man stå kvar? kan en krokodil snurra runt en på land?

* Hur många dubbar sitter i ett dubbdäck? Om man åker fast på autobahn med dubbdäck och får betala böter, och de har en kortläsare som man betalar böterna med...får man köra därifrån med dubbdäcken? eller måste man dra ut dubbarna? Hur lång tid tar det? det beror ju på hur många dubbar liksom...

* vilken del av människan är godast att äta? tydligen delen precis under tummen...(och så lovar vi att erbjuda varandra den om vi hamnar på en öde ö, eftersom det måste vara äckligt att äta upp sig själv...) - och de där fallen där människor under påverkan av droger har försökt sig på att äta upp andra... är det rätt att kalla det för kannibladroger?